|
Befolkningen i Jokkmokks församling ökade och det behövdes en dubbelt så stor kyrka för
att få plats med gudstjänstbesökarna. Det utsågs en ny kyrkplats ungefär
600 meter nordväst om den äldsta kyrkan. År 1753 byggdes en ny kyrka,
huvudsakligen utförd enligt Hans Biskops ritningar för Lycksele kyrka.
Vissa
förändringar gjordes dock, man lade till vapenhus och sakristia. Detta ledde
till att kyrkornas exteriörer skiljde sig något. I Jokkmokks kyrka
förlängdes de snedställda väggarna, medan takåsen endast var lika lång som
långväggarna vilket gjorde att taket inte fick en så brant lutning som i
Lycksele kyrka. Enligt Beskow fanns det två balusterformade prydnadsurnor i
trä med skulpterade eldsflammor upptill på kyrkan och de var en direkt
motsvarighet till de som finns på Biskops bevarade ritning till Lycksele
kyrka.
Byggmästare i
Jokkmokk var Lars Ersson Sundbohm från Måttsund i Nederluleå socken och han
fungerade som arbetsledare vid kyrkobygget. Han anlitades ofta av Biskop och
hade varit verksam vid ett flertal kyrkoreparationer vid kusten.
Kyrkan hade
ett åttkantigt avlångt grundplan, 18,5 x 9,5 meter. Den var byggd av timmer,
rödmålad och försedd med rundbågiga fönster. Taket var högt, valmat och
täckt med spån. År 1779 byggdes en läktare för att få plats med alla
kyrkobesökare under större kyrkhelger. År 1835 förstorades fönstren. På ett
fotografi från omkring 1870 syns det att knutlådorna var vitmålade.
Skolmästaren,
kyrkoherden och prästen Jonas Hollsten verkade inom Jokkmokks församling
åren 1750–1775 och som kyrkoherde 1757–1775. Han hade ansvar för en
vidsträckt församling med två centra; Kvikkjokk och Jokkmokk. Huvudsakligen
bodde han under somrarna i Kvikkjokk och under vintrarna i Jokkmokk. Den 24
juli 1771 skrev Hollsten om Jokkmokks och Kvikkjokks kyrkor. Han beskrev
Jokkmokks kyrka:
Nuvarande
vackra Kyrka, bygdes 1753 af Talltimber på en alnshög Stenfot, uti en
långlig 8 Kant, 21 varf hög. Och ifrån Wäggbandet til Kräppåsen 16 alnar
Täckt med spån. Längden utom Sacristian och Wapenhuset 24 alnar Bredden mitt
på 16 Dit. Sacristian och Wapenhuset äro intimbrade uti sjua Kyrkan,
hvardera 4 alnar långa och 8 breda. under taket i Kyrkan hvilar på
vallbågar, som utgör mitt uti en 4 Kant. Fönster lufter 2 på södra väggen
och en på den Norra uti vardera 4 Fönster i Sacristian en med 4 Fönster uti
försedd med starka järngaller före. Predikstolen är 8 Kantig med Svarfvade
stolpar på hörnen. Sitter på Norra väggen.
Vidare gav Hollsten en fyllig beskrivning av kyrkans skrud:
En Mässhake af Svart Sidentyg, sydd med cantiller;4 i roser hvarpå Kårset af band, är
inväfvit med Silfvertrå. märkt med j:H C.Z. 1762. En Mäss Skjorta utan årtal
och Namn. En liten altar tafla på vaxduk med forsilfrade ramar föreställer
Christum på Korset. utan inscription. Altartäcket af fint rödt Kläde,
broderat med tentrå, märkt med O:M. I.G. 1754. Mitt i Kyrkan hänger en Ljus
Crona af mässing med 8 pipor Utan årtal samt ett vällackerat Skepp. På
predikstolen en jus arm af mässing med 3 pipor, hvarpå är skrift, Anders
Nilsson, Anna Nils dotter i Parkijaur 16o8. Afven en på altaret med 3 pipox
med namn Nils Nilsson Cherstin Hans dotter i Purk jaur 1707. Dit. Några
större lins plåtar utan namn och årtal. Cåll,°en och Patenet förgyldt innan
och utan väger 40 lod tir samman, säges Kommit tir Kyrkan i Drottning
Christinae tid.
Hollsten uppgav också att det fanns en kyrkklocka som vägde cirka 7 lispund utan
inskription eller årtal.
Klockstapeln
och den timrade bogårdsmuren som omgav kyrkan byggdes 1784 av Olof Strandman
från Umeå.
Klockstapeln
har en kubformad hotten med ett takfall över och ovanpå detta finns en högre
och smalare kub klockhuset, som har ett karnisformat tak. Högst upp finns en
lökformad spira. Denna typ av klockstaplar betecknades av konsthistorikern
Manne IIofren som de bottniska i kapitlet Norrländska klockstapelmästare i
Nordsvenska studier och essayer från 1962. De bottniska klockstaplarna kunde
även varieras, exempelvis med ytterligare en mindre kub med tak byggd ovanpå
klockhusets tak. Han uppgav också att Hans Biskop är upphovsman till denna
typ av klockstaplar som är karaktäristiska för Ovre Norrland och som har
byggts från Härnösand och norrut. Aven på andra sidan Bottenviken i Finland
finns de bottniska klockstaplarna.
Gunnar
Lundström, kyrkoherde i Jokkmokk 1969–1980 skriver i Gamla kyrkan i Jokkmokk
återuppbyggd 1972–76 att klockstapeln i Jokkmokk var till skillnad mot idag
placerad öster om kyrkan. I klockstapeln fanns klockan från 1607 års kyrka
och en ny större klocka som beställdes 1781. Denna kyrkklocka anses vara den
första i lappmarken som inte var en gåva från någon myndighet utan hade
köpts in av församlingen. Den hade på ena sidan inskriptionen:
Uti Konung Gustaf III tid, är denna Klocka, genom då varande Pastor Magist.
Sam:J:Ohrlings försorg, upköpt för Jockmocks Kyrka af Församlingenes
Ledamöter; och guten i Stockholm af J.J: Mårtensson år 1781.
Bogårdsmuren var byggd av två rader med långstockar som låg parallellt, intimrade
kortstockar samt ett sadeltak av lockbräder ovanpå.' I bogårdsmuren inrymdes
"likhus" till förvaring av kistorna under vintern i avvaktan på att tjälen
skulle gå ur marken så det lättare skulle gå att gräva gravarna. Förmodligen
revs både klockstapeln och bogårdsmuren på 1870-talet.
Befolkningen
ökade åter och 1889 byggdes en ny och större kyrka i en helt annan stil på
en annan plats i Jokkmokks samhälle. Kyrkorådet ansökte om att få riva den
gamla kyrkan 1891 och ansökan beviljades men man ångrade sig och överlät
kyrkan till Blåbandsföreningen som använde den som föreningslokal.
Inredningen såldes och altare, altarring, predikstol och bänkar avlägsnades.
Sakristian användes som kök och lösa sittbänkar samt en föreläsningspulpet
inköptes. Vid sekelskiftet hölls möten och fester i den gamla
kyrkobyggnaden. De båda kyrkklockorna göts om och flyttades till Jokkmokks
nya kyrka.
År 1928 kom
länsarkitekt Eberhard Loven till Jokkmokk för att utreda om det var möjligt
att restaurera den gamla kyrkan. Han fann att den skulle kunna återställas
till sitt ursprungliga skick.
Kyrkan
restaurerades och 1931 togs den åter i kyrkligt bruk. Korset över altaret
var nytt och i taket hängde nya ljuskronor. Även mässinglampetterna på
väggarna var nya. Till skillnad mot 1753 års predikstol, som var placerad
något över golvet och väggfast var den som nu byggdes en rejäl predikstol
stående på golvet.
©Jokkmokks församling
|
