Jokkmokks gamla kyrka

Home  |  Westküste  |  Südküste  |  Kalmarsund  |  Gotland  |  Vänern  |  Vättern  |  Ostküste  |  Bottenviken  |  Themen

 

Befolkningen i Jokkmokks församling ökade och det behövdes en dubbelt så stor kyrka för att få plats med gudstjänstbesökarna. Det utsågs en ny kyrkplats ungefär 600 meter nordväst om den äldsta kyrkan. År 1753 byggdes en ny kyrka, huvudsakligen utförd enligt Hans Biskops ritningar för Lycksele kyrka.
Vissa förändringar gjordes dock, man lade till vapenhus och sakristia. Detta ledde till att kyrkornas exteriörer skiljde sig något. I Jokkmokks kyrka förlängdes de snedställda väggarna, medan takåsen endast var lika lång som långväggarna vilket gjorde att taket inte fick en så brant lutning som i Lycksele kyrka. Enligt Beskow fanns det två balusterformade prydnadsurnor i trä med skulpterade eldsflammor upptill på kyrkan och de var en direkt motsvarighet till de som finns på Biskops bevarade ritning till Lycksele kyrka.
Byggmästare i Jokkmokk var Lars Ersson Sundbohm från Måttsund i Nederluleå socken och han fungerade som arbetsledare vid kyrkobygget. Han anlitades ofta av Biskop och hade varit verksam vid ett flertal kyrkoreparationer vid kusten.
Kyrkan hade ett åttkantigt avlångt grundplan, 18,5 x 9,5 meter. Den var byggd av timmer, rödmålad och försedd med rundbågiga fönster. Taket var högt, valmat och täckt med spån.  År 1779 byggdes en läktare för att få plats med alla kyrkobesökare under större kyrkhelger. År 1835 förstorades fönstren. På ett fotografi från omkring 1870 syns det att knutlådorna var vitmålade.
Skolmästaren, kyrkoherden och prästen Jonas Hollsten verkade inom Jokkmokks församling åren 1750–1775 och som kyrkoherde 1757–1775. Han hade ansvar för en vidsträckt församling med två centra; Kvikkjokk och Jokkmokk. Huvudsakligen bodde han under somrarna i Kvikkjokk och under vintrarna i Jokkmokk. Den 24 juli 1771 skrev Hollsten om Jokkmokks och Kvikkjokks kyrkor. Han beskrev Jokkmokks kyrka:

Nuvarande vackra Kyrka, bygdes 1753 af Talltimber på en alnshög Stenfot, uti en långlig 8 Kant, 21 varf hög. Och ifrån Wäggbandet til Kräppåsen 16 alnar Täckt med spån. Längden utom Sacristian och Wapenhuset 24 alnar Bredden mitt på 16 Dit. Sacristian och Wapenhuset äro intimbrade uti sjua Kyrkan, hvardera 4 alnar långa och 8 breda. under taket i Kyrkan hvilar på vallbågar, som utgör mitt uti en 4 Kant. Fönster lufter 2 på södra väggen och en på den Norra uti vardera 4 Fönster i Sacristian en med 4 Fönster uti försedd med starka järngaller före. Predikstolen är 8 Kantig med Svarfvade stolpar på hörnen. Sitter på Norra väggen.

Vidare gav Hollsten en fyllig beskrivning av kyrkans skrud:

En Mässhake af Svart Sidentyg, sydd med cantiller;4 i roser hvarpå Kårset af band, är inväfvit med Silfvertrå. märkt med j:H C.Z. 1762. En Mäss Skjorta utan årtal och Namn. En liten altar tafla på vaxduk med forsilfrade ramar föreställer Christum på Korset. utan inscription. Altartäcket af fint rödt Kläde, broderat med tentrå, märkt med O:M. I.G. 1754. Mitt i Kyrkan hänger en Ljus Crona af mässing med 8 pipor Utan årtal samt ett vällackerat Skepp. På predikstolen en jus arm af mässing med 3 pipor, hvarpå är skrift, Anders Nilsson, Anna Nils dotter i Parkijaur 16o8. Afven en på altaret med 3 pipox med namn Nils Nilsson Cherstin Hans dotter i Purk jaur 1707. Dit. Några större lins plåtar utan namn och årtal. Cåll,°en och Patenet förgyldt innan och utan väger 40 lod tir samman, säges Kommit tir Kyrkan i Drottning Christinae tid.

Hollsten uppgav också att det fanns en kyrkklocka som vägde cirka 7 lispund utan inskription eller årtal.
Klockstapeln och den timrade bogårdsmuren som omgav kyrkan byggdes 1784 av Olof Strandman från Umeå.
Klockstapeln har en kubformad hotten med ett takfall över och ovanpå detta finns en högre och smalare kub klockhuset, som har ett karnisformat tak. Högst upp finns en lökformad spira. Denna typ av klockstaplar betecknades av konsthistorikern Manne IIofren som de bottniska i kapitlet Norrländska klockstapelmästare i Nordsvenska studier och essayer från 1962. De bottniska klockstaplarna kunde även varieras, exempelvis med ytterligare en mindre kub med tak byggd ovanpå klockhusets tak. Han uppgav också att Hans Biskop är upphovsman till denna typ av klockstaplar som är karaktäristiska för Ovre Norrland och som har byggts från Härnösand och norrut. Aven på andra sidan Bottenviken i Finland finns de bottniska klockstaplarna.
Gunnar Lundström, kyrkoherde i Jokkmokk 1969–1980 skriver i Gamla kyrkan i Jokkmokk återuppbyggd 1972–76 att klockstapeln i Jokkmokk var till skillnad mot idag placerad öster om kyrkan. I klockstapeln fanns klockan från 1607 års kyrka och en ny större klocka som beställdes 1781. Denna kyrkklocka anses vara den första i lappmarken som inte var en gåva från någon myndighet utan hade köpts in av församlingen.  Den hade på ena sidan inskriptionen:

Uti Konung Gustaf III tid, är denna Klocka, genom då varande Pastor Magist. Sam:J:Ohrlings försorg, upköpt för Jockmocks Kyrka af Församlingenes Ledamöter; och guten i Stockholm af J.J: Mårtensson år 1781.

Bogårdsmuren var byggd av två rader med långstockar som låg parallellt, intimrade kortstockar samt ett sadeltak av lockbräder ovanpå.' I bogårdsmuren inrymdes "likhus" till förvaring av kistorna under vintern i avvaktan på att tjälen skulle gå ur marken så det lättare skulle gå att gräva gravarna. Förmodligen revs både klockstapeln och bogårdsmuren på 1870-talet.
Befolkningen ökade åter och 1889 byggdes en ny och större kyrka i en helt annan stil på en annan plats i Jokkmokks samhälle. Kyrkorådet ansökte om att få riva den gamla kyrkan 1891 och ansökan beviljades men man ångrade sig och överlät kyrkan till Blåbandsföreningen som använde den som föreningslokal. Inredningen såldes och altare, altarring, predikstol och bänkar avlägsnades. Sakristian användes som kök och lösa sittbänkar samt en föreläsningspulpet inköptes. Vid sekelskiftet hölls möten och fester i den gamla kyrkobyggnaden. De båda kyrkklockorna göts om och flyttades till Jokkmokks nya kyrka.
År 1928 kom länsarkitekt Eberhard Loven till Jokkmokk för att utreda om det var möjligt att restaurera den gamla kyrkan. Han fann att den skulle kunna återställas till sitt ursprungliga skick.
Kyrkan restaurerades och 1931 togs den åter i kyrkligt bruk. Korset över altaret var nytt och i taket hängde nya ljuskronor. Även mässinglampetterna på väggarna var nya. Till skillnad mot 1753 års predikstol, som var placerad något över golvet och väggfast var den som nu byggdes en rejäl predikstol stående på golvet.

©Jokkmokks församling

 

Schwedeninfos

Sitemap

Impressum